Ja, ibland är det bara att inse att livet rullar på.Antingen hoppar man på tåget och hänger med, eller så får man finna sig i attstå kvar på perrongen och se tågen och alla försvinna iväg..Japp, en metafor,men lite så är det just nu. Det händer så vansinnigt mycket. My inskolas, C skamao snart börja arbeta igen, Ph rycker in den 20de och jag arbetar lite mer änheltid. Samtidigt vill jag hinna med vänner, träning och min egenutveckling..utan att barn och familj kommer i kläm. Tjafsade lite med C i morseom just det där med tid. Jag vill inte att en ettåring går långa dagar påförskolan, speciellt inte min ettåring. Jag tycker redan att 7 timmar är enväldigt lång tid. Idealet för en liten som inte kan vara hemma är enligt mig09.00-14.00, det är lagom! Frustrerande att inte kunna göra som man villmed/för sina barn. Träningen går iaf bra. Jag har tur och kan träna på lunchenemellanåt. SNart börjar jag köra en fast klass på måndagar 1830. Återkommer med plats när det är "offentligt";)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar