måndag 11 januari 2010

Funderingar

När jag har instruerat har jag ibland oroat mig för att glömma koreografin, eller råka säga något tokigt. Men, ju mer jag besökt andras klasser ju mer har jag insett att kunderna/deltagarna inte i första hand gör som du säger, utan som du gör. Det blev extra tydligt igår när jag och Ph (snart 17 år) var och körde Body Pump på SATS Tule. Instruktören var bra, riktigt härlig go energi. Hon började med att räkna upp 3 saker som vi deltagare måste göra.
  1. Lyssna på instruktionerna
  2. Titta på henne och göra om hon gör
  3. Ha roligt

Alla tre punkterna var jättebra. MEN, och det är ett stort men, instruktören hade antagligen ordentligt ont i ryggen, för hon svankade rejält (speciellt i knäböjen och smala roddar), släppte ut magen och knep med skinkorna (tippade bäckenet bakåt). Tro mig, när jag sneglade över på Ph så insåg jag att hon härmade instruktören till punkt och pricka. Så jag väste något om att sänka bröstkorgen och spänna magen (vill ju inte att min lilla ska skada sig). Hur som, det här visar lite hur viktigt det är att man som instruktör gör hyfsat korrekta rörelser. Många orkar helt enkelt inte ta in de verbala instruktionerna när det är så mycket att hålla reda på. Alla som instruerat tex Body Pump kan skriva under på att trots att man tjatar om tekniken så är det många som aldrig följer de instruktioner man ger. Mycket frustrerande efterssom man inte vill att någon ska göra sig illa. Jag tror det är svårt att nå ut till alla.

Hur som, sneglade runt mer i salen och insåg att det antagligen var fler som härmade, mer eller mindre omedvetet. Summa summarum så tror jag att jag kommit fram till att missar i koreografin eller felsägningar inte är så viktigt. Utan humör, energi och utförande är så mycket viktigare för träningsglädjen:)

Inga kommentarer: