Frustration

på hög nivå. Inte pga kroppen för en gångs skull, den är faktiskt ganska snäll. Utan helt andra saker utanför min kontroll. Det är väl just bristen på kontroll som skapar frustrationen. Tror jag. För annars tycker jag det börjat flyta på denna vecka. Tänk vad lite ändrad inställning kan göra:) Fast, det förändrar inte allt och den där perfektionen jag alltid strävar efter, är också det som sätter mest käppar i hjulen för mig. För, det går inte att vara perfekt, inte göra fel, osv 24/7..och det är mest det jag insett..det är liksom ingen idé att bli arg och ledsen på sig själv för att man är allt annat än perfekt..hallå! Till och med solen har ju fläckar;) Pressar mig alltid till att göra bättre, vara bättre, prestera mer osv och det leder alltid i slutänden till just frustration. För det går visst att göra sitt bästa MEN, och det är ett viktigt men, det betyder inte alltid att det är tillräckligt bra, eller att det betyder att jag lyckats..nä, att man gör sitt bästa betyder bara att man gjort vad man kan för att det ska bli bra, men det är ingen garanti för att man inte ska misslyckas eller göra fel..och det där tog det mig nästan 38 år att klura ut, smart va?;)