Jag bara önskar att samma tolerans jag har gällande att man kan vara olika också inkluderade mig. Tycker inte toleransen ökat mot de som vägrar leva på ytan, ibland funderar högt och ifrågasätter. Snarare tvärt om! Man ska inte prata om andra, diskutera fenomen i samhället, utan det ska bara vara..men då förändras inget. Jag behöver ventilera tankar, det är ofta då jag ändrar åsikt eller kommer till insikt..
Jag kommer aldrig fixa kallprat. Har övat och övat-men nä...Det förstår jag mig inte på. Jag vill ha levande samtal om saker som betyder något-stort som smått.
Funderar också på om jag för över det här beteendet på mina barn..antagligen. Är det dåligt? Ja, kanske ibland..samtidigt tror jag att olika ändå är bäst:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar