Ärligt

ja, jag ska vara helt ärlig. Sista 2,5 veckan har varit hemsk. En "enkel" operation med relativt kort konvalesens spårar ur med en infektion, i värmen. Jag hade fått något så spännande som pseudomonas aeruginosa. Först visste inte läkarna det utan tog en odling och gav mig under tiden ett bredspektra pc. Jag märkte efter 3 dagar att det inte hjälpte då magen var uppsvälld, såret varigt och jag hade feber. Då fick jag till slut rätt antibiotika, ciprofloxacin hexal. Enda problemet med det var biverkningarna Yrsel, matthet, huvudvärk, hjärtklappning och klåda. Sedan ska vi inte glömma att kroppen rent allmänt tagit stryk, och psyket för all del, formen är allt annat än bra just nu. För mig är det helt otroligt att jag som alltid är så frisk ska behöva råka ut för den här typen av skit. Någonstans blev det fel, men vem kommer ersätta tiden som går? Förlorad inkomst, förlorad hälsa (ja, den kommer tillbaka), tappade kunder(jag förstår ju dem också) och förlorad tid..

Varit så ledsen då jag känt mig så maktlös, hur kul är det egentligen att ligga i sängen mitt i sommaren, speciellt för en person som jag som älskar att vara ute och röra på mig. Snacka om djurplågeri!;) Äcklet jag känt inför såret, rädslan för att infektionen ska nå fram till nätet de opererat in, rädslan för att förlora hälsan..o självklart ont i ryggen som en följd av allt stillasittande.

Idag arbetade jag halva dagen, sedan iväg till St Göran, hade en tid, men det tog iaf 3 timmar med väntan, läkarbesök och ny provtagning..o jag fick i slutänden inte veta ett dyft. Kanske imorgon? Just nu önskar jag mig kraften åter mest av allt, gillar inte känslan av orkeslöshet..Iaf, 2 dagar till med antibiotika, jag hoppas verkligen att jag sedan mår tip top!

Humöret tänker jag iaf inte tappa, nu är det back on track som gäller!

Nu jäklar är jag på krigsstigen!